Är åsikter argumentation? Ja, det är det förstås. Men i de flesta fall räcker det inte med en åsikt. För att påverka andra och vinna en diskussion behöver du vara trovärdig och använda tillförlitliga källor. Här finns en steg-för-steg guide för hur du bör gå tillväga, vad du bör tänka och vilka fallgropar du bör undvika.

En lyckad argumentation består av flera delar. Stora som små, alla är viktiga.

Framgångsrik argumentation kräver en strukturerad strategi för att övertyga mottagaren. Innan du provar att försöka övertyga andra behöver du göra noggranna förebredelser.

Hur blir du trovärdig i din argumentation?

Utan trovärdighet kommer du inte långt. Om du tar avstamp i Aristoteles klassiska retorik och etos, patos och logos har du kommit en bra bit på vägen. Att vara trovärdig i din argumentation handlar nämligen om att skapa förtroende hos din målgrupp genom en kombination av fakta, empati och rätt framtoning. Här är några konkreta tips på vad du ska tänka på, vad du ska undvika och hur du bäst etablerar trovärdighet.

1. Bygg förtroende med fakta och logik (logos)

Utgå alltid från etos, patos och logos i din argumentation.

Använd verifierbara källor: Citat från forskningsartiklar, statistik från pålitliga institutioner eller uttalanden från experter.
Visa orsakssamband: Förklara varför ditt argument är relevant och hur det fungerar.
Exempel: "En rapport från WHO visar att 30 minuters daglig motion minskar risken för hjärtsjukdomar med 20%."
Undvik spekulationer: Var noga med att det du säger är baserat på fakta, inte lösa antaganden.

2. Visa kompetens och sakkunskap (etos)

Hänvisa till din egen eller andras expertis: Om du själv är kunnig, lyft fram det utan att skryta. Annars referera till trovärdiga källor.
Exempel: "Som forskare inom miljövetenskap har jag studerat effekterna av plastnedskräpning i flera år."
Visa förmågan att förstå olika perspektiv: Genom att vara balanserad och bemöta motargument stärker du din trovärdighet.

3. Skapa en emotionell koppling (patos)

Relatera till publiken: Använd exempel som berör deras vardag eller värderingar.
Exempel: "Föräldrar vill att deras barn ska växa upp i en värld med ren luft och frisk natur."

Var äkta och genuin: Ett överdrivet känslospel kan kännas manipulativt.

Hur vet du om din kunskap är trovärdig?

Konstig fråga, tänker du kanske? Men samtidigt som det är lättare än någonsin att ta reda på information, är det kanske svårare än någonsin att värdera den. Alla är lika övertygade om att de har rätt och hänvisar till olika källor eller tolkar studier på olika sätt. Det är dessutom lätt hänt att alla förenklingar och tolkningar leder till ett slutresultat som påminner om viskleken, där det slutgiltiga budskapet har väldigt lite gemensamt med intentionen i det ursprungliga budskapet. Inte sällan blir forskning avfärdat med kommentarer som “jaja, det går att hitta en studie för allting”, som om forskning är betydelselös. Det är olyckligt. Oberoende forskning och statistik från tillförlitliga källor är nödvändigt för att kunna föra en diskussion som leder framåt. Att avfärda detta som “fake news” är skadligt för demokratin.

Även om det skulle vara sant att det går att hitta en studie som bekräftar just det man vill bekräfta i varje enskilt fall, går det faktiskt att avgöra vilken fakta som är tillförlitlig. Ett sätt att göra detta är att skilja på forskning (enstaka studie) och vetenskap (visat genom upprepade kvalitativa studier).

Verifiera källan för att säkerställa trovärdigheten

Att verifiera en källa innebär att bedöma dess trovärdighet, tillförlitlighet och relevans. Det kräver ofta både kritiskt tänkande och att man använder flera metoder parallellt. Genom att följa dessa steg minimerar du risken för att bli vilseledd av felaktig eller partisk information.

1. Kontrollera avsändaren

Vem har skrivit texten?
Ta reda på vem som står bakom innehållet. Är det en erkänd expert, journalist, eller en anonym skribent? Sök på författarens namn för att hitta deras bakgrund och eventuella kopplingar till ämnet.
Finns det en organisation bakom?
Är texten publicerad av en ansedd institution, tidning eller organisation?

2. Undersök publiceringsplattformen

Make it stand out

Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.

Är plattformen trovärdig?
Granska webbplatsen eller publikationen. Är det en välkänd och etablerad källa som följer journalistiska principer?
Finns det kontaktinformation?
En seriös källa har ofta tydliga kontaktuppgifter och transparens kring vem som driver sidan.

3. Kolla datum och aktualitet

När publicerades informationen?
Är uppgifterna aktuella och relevanta för ämnet? Föråldrad information kan vara missvisande, särskilt i snabbt föränderliga ämnen som teknik eller medicin.
Har källan uppdaterats?
Se om källan har reviderats för att återspegla nya fakta.

4. Granska innehållet

Finns det referenser och källhänvisningar?
En pålitlig källa visar varifrån informationen kommer. Kontrollera om källhänvisningarna leder till trovärdiga primärkällor.
Är innehållet balanserat?
Undvik källor som är tydligt partiska eller överdrivet emotionella. Pålitliga texter är ofta objektiva och nyanserade.
Stämmer fakta?
Jämför uppgifterna med andra trovärdiga källor för att se om informationen överensstämmer.

5. Analysera syftet

Vad är målet med källan?
Försöker den informera, övertyga, sälja något eller sprida en åsikt? Reklam eller propaganda kan påverka hur sanningsenlig informationen är.
Är det en primärkälla eller sekundärkälla?
Primärkällor är mer pålitliga för rådata eller direkta observationer. Sekundärkällor tolkar eller analyserar dessa data och kan ibland vinkla informationen.

6. Kontrollera språk och format

Är texten välskriven?
Pålitliga källor har ofta korrekt språkbruk, bra struktur och undviker stavfel eller slarv.
Är det för bra för att vara sant?
Sensationella påståenden utan stöd av fakta kan vara ett tecken på låg trovärdighet.

7. Kolla efter oberoende verifiering

Finns informationen på andra ställen?
Om samma fakta rapporteras av flera trovärdiga källor är det troligare att den är korrekt.
Har den granskats av experter?
Vissa akademiska källor är "peer-reviewed", vilket innebär att experter inom området har granskat innehållet.

Undvik vilseledande argumentation

Även om det idag dessvärre finns ett flertal exempel på hur uppsåtligt vilseledande argumentation kan ge politisk makt, är det en farlig väg att gå. Oavsiktligt vilseledande information, alltså bristande kunskap hos kommunikatören, kanske är ett ännu större problem för oss som sysslar med marknadsföring och försäljning. I vår iver att övertyga, tenderar vi att endast ta upp fakta och studier som styrker vår tes. Det kan vara frestande att ensidigt stapla argument på detta vis, men det kommer med flera risker. Om motparten kan sitt ämne lika väl eller kanske till och med bättre än du, framstår du i bästa fall som dum, i sämsta fall som vilseledande. Inget av detta hjälper dig. I båda fallen är kommer du att bli avfärdad, kanske för gott, om du inte kan hitta ett sätt att mötas och rädda situationen.

Det behöver inte vara de stora misstagen som fäller dig utan till synes oskyldiga och oavsiktliga glidningar. Att vi inte tar oss tid att gå till ursprungskällan för information gör att fel kunskap och rena myter kan spridas vidare. Möjligtvis är detta något som kommer att förvärras i en tid när läsförståelsen sjunker och allt färre människor orkar ta sig igenom längre texter och endast läser sammanfattningar, gärna i punktform. I november 2024 briserade en nyhet på Sydsvenska Dagbladet om att inte ens dagens toppstudenter på skånska läroverk har läsförmågan eller uthålligheten att ta sig igenom kurslitteratur. (för dig som prenumerar).

Exempel: myten om kroppspråkets betydelse vid kommunikation

Information kan vara oavsiktlig vilseledande, om du inte veriferat källan eller om du använder fakta i en annan kontext än den ursprungliga.

Mehrabians studier om kommunikation är ett exempel på hur en utbredd vantolkning sprids vidare, också i sammanhang som handlar om kommunikation. Ibland, som i det här fallet, skulle det faktiskt räcka med en smula sunt ifrågasättande för att förstå att något är skevt. Myten sprids fortsatt, trots att Mehrabhian under en tid publicerade en dementi på sin egen hemsida.

Albert Mehrabian är professor emeritus i psykologi vid University of California, Los Angeles. Han är mest känd för två studier som publicerades 1976, "Decoding of Inconsistent Communications" samt "Inference of Attitudes from Nonverbal Communication in Two Channels", om den relativa betydelsen av verbala och icke-verbala meddelanden. Resultatet har utmynnat i det som populärt kallas 7-38-55 regeln. Regeln har tolkats som att endast sju procent av vår kommunikation kommer från ord och att en dryg tredjedel (38 procent) kommuniceras av röstens tempo och tonläge. Den allra största delen (55 procent) kommuniceras med hjälp av kroppsspråket. Men fakta har ryckts ur sitt sammanhang.

Studierna har flera begränsningar. Regeln gäller enbart för kommunikation av känslor och attityder, inte för all kommunikation. Regeln går därför inte att användas för att förstå rationell eller faktabaserad kommunikation, där orden spelar en mycket större roll. Procentsatserna är inte heller absoluta, utan varierar beroende på situation och person. Däremot är regeln användbar som en påminnelse om att det icke-verbala ofta väger tungt när vi tolkar känslomässiga budskap, särskilt när de verbala och icke-verbala budskapen är motsägelsefulla.

Låt detta exempel tjäna som en påminnelse att vara påläst, göra ordentlig research och alltid gå till källans ursprung. Respekt är något som förtjänas. Om du blir påkommen att föra vidare rena felaktigheter är det lätt att du blir sedd som okunnig, arrogant eller, i värsta fall, vilseledande. Har du väl förlorat motpartens eller kundens förtroende kan det vara svårt att komma tillbaka in i matchen.

Blooms taxonomi visar de olika stegen i kunskapsnivå

Att verifiera källan är ett första steg. Men även om det finns människor som med emfas och auktoritet hävdar att de har rätt kanske deras kunskap inte är djupare än en rubrik i en kvällstidning. Om du ska argumentera på allvar och inte riskera att göra bort dig, behöver du djupare kunskap än så. Hur mycket kunskap behöver du för att kunna titulera dig som “expert”? Blooms taxonomi kan ge dig svar.

Blooms taxonomi lanserades 1956 av en grupp amerikanska universitetslärare, bland annat Benjamin Bloom, och beskriver olika steg i lärandet. Modellen ordnar kunskaper i en hierarkisk skala, där det avancerade resultatet bygger på föregående steg.

Blooms reviderade taxonomi från 2001 ordnar kunskap i en hierarisk ska, där varje utvecklingssteg bygger på föregående steg.

Källa: Vanderbilt University Center for Teaching

I den reviderade versionen av taxonomin, som publicerades 2001 av Anderson och Krathwohl, finns sex nivåer av kognitiv utveckling:

1. Minnas
Att kunna återkalla fakta och grundläggande begrepp.

Exempel: Identifiera, lista, definiera.
Fråga: "Vad är huvudstaden i Sverige?"

2. Förstå
Att förklara idéer eller koncept och förstå innebörden.

Exempel: Sammanfatta, tolka, beskriva.
Fråga: "Kan du förklara varför fotosyntes är viktig för växter?"

3. Tillämpa
Att använda kunskap i nya situationer eller kontexter.

Exempel: Utföra, lösa, använda.
Fråga: "Hur skulle du använda Pythagoras sats för att lösa detta problem?"

4. Analysera
Att bryta ner information i mindre delar och förstå samband.

Exempel: Jämföra, kontrastera, undersöka.
Fråga: "Vilka skillnader och likheter finns mellan en novell och en roman?"

5. Värdera
Att bedöma värdet av idéer eller material utifrån kriterier.

Exempel: Argumentera, kritisera, bedöma.
Fråga: "Vilken lösning är bäst för att minska klimatförändringar, och varför?"

6. Skapa
Att sätta ihop element för att skapa något nytt eller originellt.

Exempel: Designa, komponera, uppfinna.
Fråga: "Kan du skapa en ny metod för att lösa trafikproblem i staden?"

Steg för att bygga en argumentation

Här är en steg-för-steg-guide tillsammans med exempel, saker att tänka på och fallgropar att undvika:

Bygg upp din argumentation steg för steg

Identifiera syftet
Vad vill du uppnå? Övertyga, informera eller påverka?
Exempel: Om du argumenterar för att införa fler cykelbanor i staden, är syftet att övertyga beslutsfattare om att det förbättrar trafiksäkerheten och miljön.
Analysera målgruppen
Vilka är de? Vad är viktigt för dem? Anpassa argumenten så att de resonerar med deras värderingar och kunskap.
Exempel: För miljömedvetna personer kan fokus ligga på klimatfördelar, medan kostnadsmedvetna vill höra om ekonomiska vinster.
Definiera tesen
Formulera ditt huvudbudskap tydligt och kortfattat.
Exempel: "Fler cykelbanor i staden kommer att minska trafikolyckor och förbättra luftkvaliteten."
Bygg en logisk struktur
a. Inledning: Fånga uppmärksamheten och etablera relevans.
Exempel: "Visste du att nästan 40% av stadens trafikolyckor involverar cyklister?"
b. Bakgrund och fakta: Ge kontext och trovärdighet.
Exempel: "Studier visar att separata cykelbanor minskar olyckor med 50%."
c. Argument: Använd logik, känslor och auktoritet.
- Logik: "En ökad cykelinfrastruktur leder till mindre biltrafik, vilket sänker koldioxidutsläppen."
- Känsla: "Alla vill att våra barn ska kunna cykla säkert till skolan."
- Auktoritet: "En rapport från Trafikverket rekommenderar detta som bästa praxis."
  d. Motargument och bemötande: Visa att du är medveten om andra perspektiv och har svar på dem.
  Exempel: "Även om vissa menar att detta kostar för mycket, visar kalkyler att samhällsekonomiska vinster överväger kostnaden."
  e. Avslutning: Summera och uppmana till handling.
  Exempel: "Genom att bygga fler cykelbanor gör vi staden säkrare och renare. Låt oss börja idag!"

Viktiga saker att komma ihåg inför en argumentation

Du når långt med struktur, bevis, patos och målgruppsanpassning i din kommunikation.

Klarhet och struktur: Ett rörigt resonemang förvirrar. Använd en tydlig röd tråd.
Bevis och exempel: Underbygg dina påståenden med statistik, expertutlåtanden eller konkreta exempel.
Emotionellt engagemang: Koppla argumenten till människors liv och värderingar.
Språklig anpassning: Undvik fackspråk om målgruppen inte är experter.

Fallgropar att undvika vid argumentation

Undvik att stå på alltför tunn is när du argumenterar.

Halmgubbar: Undvik att förvränga motståndarens argument för att göra dem enklare att attackera.
Ad hominem: Attackera aldrig personen istället för argumentet.
Överdrivna påståenden: Gör inte anspråk som inte kan bevisas, det undergräver din trovärdighet.
Brist på motargument: Att ignorera invändningar får dig att framstå som ensidig.
Otydlig koppling till tesen: Alla punkter ska tydligt stödja din huvudidé.

Att vara trovärdig i din argumentation handlar alltså om att skapa förtroende hos din målgrupp genom en kombination av fakta, empati och rätt framtoning. Genom att tänka på dessa principer kan du skapa en stark och trovärdig argumentation som vinner förtroende och övertygar din publik.

Lycka till!

Så bygger du upp trovärdigheten i din argumentation