7 sorters brus i kommunikationen

Du har garanterat upplevt det, att det uppstått en fnurra i kommunikationen? Det kan vara en vän, en kollega eller någon från din målgrupp som uppfattat ditt budskap på ett annat sätt än du avsett. Men varför blev det så? Lär dig om vilka sorters brus som kan orsaka störningar i kommunikationen och vad du kan göra för att minimera bruset.

Vi försöker alltid kommunicera med andra, på många olika sätt. Vi gör vårt bästa, men känner oss ändå missförstådda ibland. Även vid professionell kommunikation, där marknadsföringsstrategier och omfattande undersökningar av målgruppen och marknaden har föregått budskapet, kan det bli fel. Kommunikation känns enkelt i teori, men är svårare i praktiken.

Att budskap går förlorat eller förvrängs kan i vissa fall få allvarliga konsekvenser.

Är brus farligt?

Brus låter ganska harmlöst men kan orsaka rejäla haverier där enskilda personer eller hela företag blir cancellerade. I dagens mediala klimat kan något som verkar ofarligt förstöra människors rykten och karriärer. Artiklarna Du har blivit cancellerad – hantera krisen i 10 steg samt Risker med att bygga ditt varumärke runt din personliga identitet (etos) – 5 ämnen att undvika fördjupar sig i detta, inklusive exempel på när det gått snett och vad du bör göra.

Hur uppstår brus?

Det här är något som förbryllat människan under lång tid. Redan på 40-talet skapades den första kommunikationsmodellen när Claude Shannon och Warren Weaver försökte förstå varför kommunikationen mellan de amerikanska militära enheterna ibland inte fungerade tillfredsställande. När budskapet gick förlorat eller förvrängdes, kunde det få allvarliga konsekvenser för exempelvis stridande förband.

Först utgick Shannan och Weaver från att det borde finnas en teknisk förklaring till bristerna i kommunikationen mellan enheterna, men de kom snabbt fram till att det inte fanns några allvarliga fel på den tekniska utrustningen. Deras arbete pekade istället ut den mänskliga faktorn som en stor orsak till bristerna i kommunikationsprocessen. Avsaknaden av förutbestämda, gemensamma koder och pålitlig information skapar onödiga svårigheter för mottagaren vid avkodningen av det sända meddelandet.

Kommunikationsmodell = felsökningsmodell

Den första kommunikationsmodellen var enkel, med en sändare och en mottagare och där olika faktorer som kallades brus påverkade hur mottagaren uppfattade budskapet. Kommunikationsmodellen har sedan utvecklats i omgångar, först av David Berlo på 60-talet. Han utvecklade den linjära modellen till det som kallades SMCR-modellen, som står för Sender-Message-Channel-Receiver, översatt till “Avsändare-Meddelande-Kanal-Mottagare”. Den förklarar och skiljer på de olika beståndsdelarna i en kommunikationsmodellI.

Idag har kommunikationsmodellen utvecklats till en felsökningsmodell. Genom att uppmärksamma betydelsen av återkoppling från mottagare till sändare, alltså hur mottagaren har tolkat informationen. I den här modellen kan flera olika sorters brus uppstå i olika delar av kommunikationskedjan.

Inom kommunikation finns alltid både en sändare och en mottagare och flera faktorer som styr hur budskapet når fram och tolkas.

Vad är brus?

Brus är allt som kan störa kommunikationen, allt som gör att budskapet uppfattas på ett annat sätt än sändaren avsett. Det kan vara ett fysiskt brus som buller från ett byggnadsarbete i närheten, men det kan också vara flera andra saker som orsakar problem i kommunikationen. Brus förekommer i alla kommunikationssammanhang, som kommunikation ansikte mot ansikte, i grupper, inom organisationer och medierad kommunikation som i sms, telefon och epost.

Förberedelser är A och O för all lyckad kommunikation. Några störningar kan du undvika eller hantera genom att vara förberedd och ha back-up strategier, men mycket är utanför din omedelbara kontroll. Brus kan kategoriseras och delas upp på flera sätt. Här ser du exempel på sju sorters brus som kan uppstå i kommunikationen.

Brus är faktorer som påverkar kommunikationen såväl direkt som indirekt.

Fysiskt brus

Fysiskt brus är störningar som kommer från en extern källa, ibland kallat miljöbuller. Det kan också handla om visuellt buller, i form ovälkomna pop-ups på din dator när du presenterar eller någon som gör gester i din närhet.

Innan mötet börjar kan du exempelvis be åhörararna att stänga av sin mikrofon eller mobiltelefon. Vid störande buller kan du kan upprepa frågor och svar och du kan erbjuda en skriftlig sammanställning efter mötet.

Fysiologiskt brus

Sådant som påverkar det fysiska välbefinnandet som sjukdomar, funktionshinder och rumstemperatur utgör fysiologiskt brus.

En del av detta kan du inte påverka. Du kan försöka känna in deltagarna, om de tappar fokus kanske är dags för en paus eller att öppna ett fönster; du kanske noterar att publiken anstränger sig för att se eller höra.

Vissa saker kan du påverka genom att vara i god tid och kan ha lite kunskap om målgruppen. Är målgruppen äldre, ja då behöver du tänka igenom texter och presentationer så att texten är läsbar, att du pratar tydligt och har valt en lokal med exempelvis en dämpande golvmatta.

Tekniskt brus

En del tekniskt brus är också fysiskt brus, men tekniskt brus avser störningar i den tekniska utrustningen. Som att uppkopplingen svajar och datorn brummar.

För att undvika detta kan du kontrollera din utrustning i god tid innan mötet. Se till att du har laddare eller extra batterier med dig, kolla så att uppkopplingen fungerar i den möteslokal du ska vara i, öva på exempelvis Teams innan det är skarpt läge.

Organisatoriskt brus

I alla organisationer finns det strukturer, hierarkier och processer. Om du inte känner till dessa och tar hänsyn till dem kan det utgöra ett hinder i effektiv kommunikation.

Förbered dig genom att fråga representanter för organisationen eller kollegor om vem du bör vända dig till, om det finns särskilda kanaler eller annat du bör känna till.

Kulturellt brus

Kulturellt brus uppstår när kulturella förväntningar, attityder och värderingar skiljer sig åt. Nationalitetet, ålder, kön, sociala ställning och yrke är exempel på kulturellt brus.

Du bör försöka minska kulturellt brus genom att vara så informerad som möjligt om din målgrupp eller publik. Var balanserad i din framställning, försök att förutse frågor och invändningar, fundera utifrån fler perspektiv än ditt eget och använd ett inkluderande och neutralt språk.

Psykologiskt brus

Personliga attityder, antaganden och fördomar utgör psykologiskt brus. När målgruppens referensramar inte överensstämmer med det kommunicerade budskapets innehåll eller språk uppstår en störning i kommunikationen.

Var tydlig och direkt och tänk på att använda ett inkluderande och opartiskt språk. Försök att vara lyhörd på din målgrupp och hur den reagerar. Då kan du kanske uppmärksamma eventuellt skav i mottagandet tidigt. Bemöt invändningar och frågor respektfullt, lugnt och eftertänksamt.

Semantiskt brus

Semantiskt brus handlar förstås om språket och orden vi använder. I texter talar man om tonalitet. Utgå från målgruppen: passar tonen och ordvalen och är detaljnivån rätt? Är språket grammatiskt korrekt? Är kommunikationen lätt att förstå med logisk struktur och tydliga exempel? Uttalar du och stavar orden korrekt?

Låt gärna någon annan korrekturläsa dina texter eller lyssna på din muntliga framställning! Om möjligt, välj någon som är kunnig inom kommunikation samt gärna någon från målgruppen.

Lycka till!