Varför har du så svårt att övertyga andra?

Har du någon gång undrat varför det är så svårt att vinna en argumentation? Svårt att övertyga andra fastän du vet att du har rätt? Lär dig mer om fenomenen faktaresistens och backfireeffekten och om vilka mekanismer som ligger bakom dessa och vad du kan göra för att motverka dem.

Att vinna en argumentation är svårt. Det kan kännas som att du får mer motstånd ju fler bevis du lägger fram.

Du sliter ditt hår. Du har just avslutat en hetsig diskussion med partnern, kollegan, vännen eller tonåringen. Och du bara vet att du har rätt, men motparten vägrar att ta reson. Du tycker att allt talar för dig: erfarenheten, utbildningen, och att du kan styrka din argumentation med att hänvisa till experter och studier. Motparten hävdar ändå att hen inte tycker så, att det bara är din åsikt. Faktiskt, så verkar det som att motparten står starkare i sin egen övertygelse, ju fler argument du framför.

Varför är det svårt att vinna en argumentation?

Låt oss anta att du har rätt. Vad är det då som händer? Hur är det möjligt för motparten att inte lyssna, trots att det mesta tyder på att opponenten fakiskt kan sitt ämne? Jo, det finns ett namn för detta: backfireeffekten.

Faktaresistens, alltså att människor avvisar information som hotar deras världsbild, är ett begrepp vi blivit väl förtrogna med i de senaste årens politiska klimat. Backfireeffekten är en annan sida av samma mynt. För medan faktaresistens handlar mer generellt om individers tendens att ignorera eller avfärda fakta som strider mot deras övertygelser, är backfireeffekten ett specifikt exempel där denna resistens leder till en förstärkning av de felaktiga uppfattningarna.

Faktaresistens - om att avfärda fakta som hotar din världsbild

Faktaresistens uppstår som ett resultat av kognitiva, emotionella och sociala faktorer som gör att människor avvisar information som hotar deras världsbild. Detta motstånd mot att ta till sig ny information är ofta kopplat till identitetsfrågor, och förstärks av kognitiva biaser, känslomässigt laddade frågor och ekokammare.

Faktaresistens är ett fenomen där människor ignorerar eller förkastar bevis, data och objektiva fakta som motsäger deras personliga övertygelser, åsikter eller uppfattningar. Istället för att förändra sin syn när de möter övertygande motbevis, håller de fast vid sina ursprungliga uppfattningar. Faktaresistens kan förekomma inom olika områden, som politik, vetenskap (t.ex. klimatförnekelse), medicin (t.ex. antivaccinrörelsen) eller samhällsfrågor.

Faktaresistens betyder att du inte tar till dig fakta som motsäger din personliga åsikt.

Exempel på faktaresistens

1. Klimatförändringar

Trots den stora mängd vetenskapliga bevis för att klimatförändringarna är verkliga och i hög grad människoskapade, finns det individer och grupper som förnekar eller förminskar detta faktum. De kan avfärda vetenskapliga data som opålitliga, eller påstå att klimatförändringar är en naturlig process oberoende av mänsklig påverkan.

2. Vaccinationsmotstånd

Trots överväldigande vetenskapliga bevis på att vacciner är effektiva och säkra, finns det människor som är starkt emot vaccinationer. Faktaresistens inom denna grupp visar sig genom att de avfärdar information från myndigheter och experter och istället väljer att tro på konspirationsteorier eller felaktig information, ofta spridd via sociala medier.

3. Politiska frågor

Inom politiska sammanhang kan faktaresistens vara särskilt stark. Till exempel kan en person som stödjer en viss politiker eller ett politiskt parti ignorera faktiska bevis på korruption eller oegentligheter. I dessa fall prioriteras lojaliteten till politiken eller partiet högre än objektiv fakta.

Hur uppstår faktaresistens?

Kognitiv bias

Faktaresistens uppstår ofta på grund av olika kognitiva biaser, särskilt bekräftelsebias (eng. confirmation bias) där människor söker och tolkar information på ett sätt som bekräftar deras befintliga övertygelser. När information strider mot deras åsikter avvisas den, vilket förstärker deras motstånd mot förändring.

Känslomässig påverkan

Människor tenderar att hålla fast vid åsikter som känns emotionellt trygga eller som är nära kopplade till deras identitet. Om information hotar en persons världsbild eller känsla av tillhörighet till en viss grupp, är det mer sannolikt att de motstår faktabaserade argument som skulle tvinga dem att omvärdera sina åsikter.

Ekokammare och filterbubblor

På sociala medier och i vissa nyhetsmiljöer är det lätt för människor att omge sig med likasinnade personer och källor som bekräftar deras världsbild. Dessa så kallade ekokammare, förstärker faktaresistens genom att filtrera bort motstridiga perspektiv och främja ensidiga åsikter, vilket gör det ännu svårare för individer att ta till sig ny information.

Polarisering

I starkt polariserade samhällen tenderar människor att se frågor genom ett "vi-mot-dem"-perspektiv, där fakta betraktas som partiska eller opålitliga beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta gör att objektiv information ignoreras om den kommer från en källa som inte stämmer överens med deras egna grupptillhörighet eller ideologi.

Backfireeffekten stärker felaktiga övertygelser

Backfireeffekten är en specifik process inom faktaresistens där människor inte bara ignorerar motstridiga fakta utan aktivt stärker sina felaktiga övertygelser. Den uppstår som en kombination av kognitiva och emotionella mekanismer, där hjärnans hotbearbetande system och identitetsförsvar spelar en central roll. Hjärnan tenderar att skydda övertygelser som är kopplade till identiteten och motiverar individen att försvara sina åsikter, även när dessa åsikter utmanas av starka bevis.

Orsaker till att backfire-effekten uppstår

1. Kognitiv dissonans

När människor konfronteras med information som strider mot deras övertygelser, upplever de kognitiv dissonans – ett psykologiskt obehag. För att reducera detta obehag kan individer försöka rationalisera eller avfärda informationen, vilket resulterar i att de återgår till sina ursprungliga övertygelser och ibland förstärker dem.

2. Identitetskopplade övertygelser

Många starka övertygelser är djupt kopplade till en persons identitet, till exempel politiska eller religiösa uppfattningar. När dessa utmanas, kan det kännas som ett angrepp på den egna identiteten, vilket gör att försvarsmekanismer aktiveras. Istället för att ta till sig ny information, skyddar individen sin självkänsla och gruppidentitet genom att förstärka sina befintliga övertygelser.

3. Motiverat resonerande

Människor har en tendens att söka efter och tolka information på ett sätt som bekräftar deras befintliga åsikter. Detta kallas bekräftelsebias. När de ställs inför motstridiga fakta använder de motiverat resonerande för att ifrågasätta trovärdigheten i den nya informationen, snarare än att integrera den i sitt tänkande.

Hjärnans roll vid backfire-effekten

Backfireeffekten är när du inte bara förkastar fakta som motsäger din övertygelse, utan att din egen övertygelse snarare förstärks.

Studier av hjärnan med hjälp av neurovetenskapliga tekniker som fMRI (funktionell magnetresonansavbildning) har gett insikter i hur backfire-effekten fungerar på ett neurologiskt plan.

Amygdala

När personer konfronteras med information som strider mot deras uppfattningar, aktiveras ofta amygdala, en region av hjärnan som är involverad i att hantera emotionella reaktioner, särskilt rädslor och hot. Detta tyder på att människor kan uppleva hotkänslor när deras övertygelser utmanas, vilket kan göra dem mindre mottagliga för att ändra sin ståndpunkt.

Prefrontala cortex

Denna del av hjärnan är involverad i högre kognitiva funktioner, såsom resonerande och beslutsfattande. Dock visar studier att när människor använder motiverat resonerande, är prefrontala cortex mer aktiv i att skapa argument som stöder deras befintliga övertygelser än i att objektivt utvärdera den nya informationen.

Belöningssystemet

Neurovetenskapliga studier har också visat att när människor lyckas försvara sina åsikter och avfärda motstridiga fakta, aktiveras hjärnans belöningssystem, vilket kan bidra till att förstärka det beteendet. Detta skapar en slags psykologisk "belöning" för att hålla fast vid sina övertygelser.

I studien When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions, 2010, undersökte Brendan Nyhan och Jason Reifler hur människor reagerar på fakta som motsäger deras politiska övertygelser. De fann att när starkt övertygade personer presenterades med motstridiga fakta, blev de ännu mer övertygade om sina felaktiga uppfattningar.

I en annan studie Neural correlates of maintaining one’s political beliefs in the face of counterevidence från 2016 använde Kaplan et al. fMRI för att undersöka hjärnans reaktion på motstridiga politiska åsikter. De fann att starkt politiskt engagerade individer visade större aktivitet i amygdala och den dorsala anteriora cingulate cortex, vilket kopplas till hotbearbetning och konfliktlösning, när deras övertygelser utmanades.

Hur motverkar du faktaresistens och backfire-effekten?

”Reptilhjärnan” syftar egentligen till hjärnstammen som kontrollerar de delar som ansvarar för vår överlevnad. Den följer instinktens impulser.

Dessvärre är ingen helt immun vare sig mot faktaresistens eller backfire-effekten. I exemplet ovan skulle det alltså lika väl kunna vara du som har fel. Dessbättre verkar det som att backfire-effekten framför allt är en akut reaktion, reptilhjärnan slår till när du känner dig attackerad. Med trägen, fortsatt forskning och diskussion är det alltså möjligt att ändra andra människors åsikter. Att felaktiga uppgifter och slutsatser ändå förstärks, till exempel att vaccination orsakar autism, beror dels på att informationen exponeras för nya grupper av människor som inte haft möjlighet att undersöka kvaliteten på informationen, och dels att felaktig information kan utnyttjas för politiska ändamål.

Vi lever i ett konstant flöde av information som våra hjärnor inte kan bearbeta. Informationen silar genom ett filter där endast viss information sipprar igenom och där dramatik och berättelser har förträde. Så här står det till exempel i Factfulness av Hans Rosling m.fl.:

“Föreställ dig att vi har en sköld eller ett uppmärksamhetsfiler mellan vår hjärna och världen. Detta filter skyddar oss mot världens brus – utan det skulle vi ständigt bombarderas med så mycket information att vi skulle bli överbelastade och paralyserade.

Föreställ dig sedan att uppmärksamhetsfiltret har tio hål formade efter var sin instinkt: att se gap, att se försämringar, att se räta linjer och så vidare. Det mesta av informationen runt omkring oss tränger igenom filtret, men hålen släpper igenom information som talar till våra dramatiska instinkter.

Resultatet blir att vi uppmärksammar information som stämmer med våra dramatiska instinkter och ignorerar information som inte gör det.”

Vad som är sanning och fakta i nyhetsrapportering är inte alltid lätt att avgöra.

Medierapporteringen ställer till det genom att spela på våra rädslor och framför allt lyfta fram negativa nyheter. Rubriker och artiklar är sällan en källa till balanserad information, syftet är snarare nyhetsvärdet. Och även om så vore fallet, är det få människor som läser en artikel från början till slut. Därför kan vi lätt få bilden av att problem är värre än det är, än om vi hade satt nyheten i en historisk kontext.

Det gäller exempelvis naturkatastrofer. Varje gång vi läser om dessa spelar de på flera av våra rädslor, och kopplas ofta till klimathotet. Att det kommer att bli värre. I själva verkat har antalet naturkatastrofer hittills varit ganska konstanta över tid, varken fler eller färre, däremot är antalet människor som dör i naturkatastrofer betydligt färre nu än på 40-talet. Det finns flera skäl till detta som att de flesta barn går i grundskolan och får lära sig om varningssignaler och var det finns evaktueringsplatser, att det finns digitala övervakningssystem för till exempel översvämningar, att det finns globala samarodnare för katastrofhjälp. Om detta och mycket annat kan du läsa om i boken Factfulness – Tio knep som hjäper dig att förstå världen, av framlidne professorn Hans Rosling.

Du kanske inte kan påverka andra, men du kan skydda dig själv mot faktaresistens och backfireeffekten genom att umgås med människor från olika samhällsgrupper, med människor med varierande politiska åsiker, genom att ta del av nyheter från flera källor (som att läsa samma nyhet i t.ex. både Aftonbladet och Expressen), genom att vara påläst och ha en kritisk hållning till att du hör och läser. I Factfulness får du konkreta tips om hur du motarbetar dina instinkter som försämringsinstinken, rädsloinstikten, generaliseringsinstikten och klanderinstinken, för att nämna några.

Om du vill vinna en argumentation har du mycket att vinna på att släppa dit eget perspektiv och försöka se saken utifrån motpartens perspektiv. Du kan läsa mer i denna artikel om att prova att gå i någon annans skor.

Lycka till!